I Sverige har vi en lång kyrklig tradition och vi har även många personer som blivit helgonförklarade under åren. Den mest kända är utan tvekan den Heliga Birgitta som numera även är utsedd till Europas skyddshelgon. Vad har vi då för andra Helgon från Sverige och hur går det egentligen till när man blir helgonförklarad? Först och främst brukar man skilja på nutida och det historiska tillvägagångssättet. Under tidiga medeltiden var det exempelvis vanligare att den lokala biskopen helgonförklarade människor och inte påven, något som är den vanliga proceduren idag.

De första helgonen från Sverige

Du har säkerligen hört talas om det Nya svenska helgonet, Elisabeth Hesselblad, den första personen från Sverige att helgonförklaras sedan Heliga Birgitta år 1391. Innandem fanns det dock en rad av människor som dog martyrdöden och efter det blev helgonförklarade. Bland dessa namn finner vi David av Munktorp, helige Eskil och Sigfrid, tre män som till Sverige för att sprida budskapet om Kristus. Ett annat namn som dyker upp bland våra första helgon är Stenfinn, ibland kallad Staffan eller Stefan. Han var en missionär i Hälsingland som hade konverterat i Tyskland. Han kom att återvända till Norrland men blev både förföljd och attackerad på grund av sitt budskap. Han led martyrdöden i Tynnebroå och ligger begravd i Norrala kyrka. Sigfrid är enligt många det viktigaste namnet bland våra svenska helgon då han var den person som sägs ha döpt Olof Skötkonung. Det var en viktig milstolpe för den svenska kyrkan.

Helgonet Elisabeth Hesselblad

Elisabeth Hesselblad föddes 4 juni 1870 i Västergötland och var en nunna som tillhörde Birgittinorden. Hon dog vid 86 års ålder i Rom 24 april 1957 och trettio år senare påbörjade Johannes Paulus II processen för att helgonförklara henne. Elisabeths första år i livet präglades av fattigdom och hennes familj fick flera gånger flytta på grund av ekonomiska besvär. När hon var 18 år flyttade hon till USA och arbetade som sjuksköterska för att kunna hjälpa sin stora familj hemma i Sverige. En obotlig sjukdom gjorde att hon aldrig fortsatte läsa vidare till läkare och istället begav sig till Rom. Elisabeth trodde att hon skulle avlida kort efter sin flytt men istället fick hon en religiös kallelse om att återföra Birgittinorden. Med påvens välsignelse avlade hon sina ordenslöften och påbörjade ett enormt arbete. Idag finns Birgittinordens kloster på över femtio olika platser och hennes helgonförklaring ägde rum den 5 juni 2016.